Föreläsningspass 1

Föreläsningspass 1

Stefan Hansen

Stefan Hansen är Professor i psykologi med inriktning på biologisk psykologi. Han har forskningsmässigt främst varit verksam vid Göteborgs universitet men också vid University of Cambridge (dept. of anatomy) och L’université de Bordeaux (Inserm). Hansens forskningsområde var initialt hormon/hjärna interaktioner och deras betydelse för motivationsprocesser. Forskningen under senare år har framförallt gällt kognitiv profilering av patienter med neuropsykiatriska sjukdomar.

 

Hjärnans individualitet

 

Föreläsningen har som utgångspunkt det faktum att hjärnan är det organ i våra kroppar som uppvisar störst normalvariation. Hjärnbarken, med alla sina fåror och vindlingar, kan ha olika utseende hos olika människor och rymma olika antal nervceller. Det här har hjärnvetare varit underkunniga om i mer än hundra år och frågan med stort F är om denna strukturella variation har konsekvenser för de respektive hjärnbärarnas förnuft och känsla – d.v.s. för hjärnans funktion. Föreläsningen handlar om hur detta problemområde beforskats genom decennierna och var vetenskapen står.

Eva Magnusson

Jag är legitimerad psykolog och professor i psykologi med inriktning mot genusvetenskap, numera pensionär. Min forskning rör bland annat genusfrågor i organisationer och vardagslivet i heterosexuella barnfamiljer i de nordiska länderna. Jag har dessutom skrivit ett par läroböcker om genusfrågor i psykologi och feministisk psykologi, och en lärobok om kvalitativ forskningsmetod.

 

Nu skriver jag på ytterligare en lärobok. Den handlar om olika sätt att förstå det som sker när en individs könstillhörighet sätts i spel, t.ex. i en behandlares möte med en klient eller i andra typer av möten mellan människor, t.ex. trakasserier på arbetsplatser. När jag började skriva på den boken hade #metoo-rörelsen inte kommit igång. Jag är väldigt glad för att den rörelsen kom just nu, för den har stärkt mig i skrivandet och bidragit med exempel. I min föreläsning kommer jag att prata om huvudidéerna i den nya boken.

 

Vad får könet betyda – i vardag, vård och vetenskap?

 

De flesta människor har en bestämd uppfattning om vilket kön de tillhör. Det har deras omgivning också i regel. Vad de flesta kanske inte har en lika bestämd uppfattning om är vad den tillhörigheten betyder i olika situationer. För det mesta känns det kanske som att en helt enkelt bara är sitt kön, utan att fundera över om det skulle kunna ha olika betydelser. Kanske tänker vi att vissa saker av naturen hör till vårt kön; att de orsakas av könet, ingår i könet, eller till och med är könet. I så fall verkar det inte särskilt meningsfullt att fundera över vad könstillhörigheten kan betyda. Men det är det. I den här föreläsningen resonerar jag om vilka olika betydelser som kan ges till våra könstillhörigheter och om de destruktiva konsekvenser som vissa betydelser kan få.

Per Magnus Johansson

Per Magnus Johansson är bosatt i Göteborg och verksam som psykoanalytiker, idéhistoriker, lärare, handledare och författare. Han undervisar vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet samt vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Hans författarskap innefattar böcker och artiklar samt översättning, fackgranskning och utgivning av främst historiska, idéhistoriska, filosofiska och psykoanalytiska texter. Per Magnus Johansson är grundare av och ordförande för Freudianska föreningen i Göteborg samt chefredaktör för Arche, som ges ut av föreningen. Den 26 mars 2012 invaldes Per Magnus Johansson som hedersmedlem i Svenska psykoanalytiska föreningen efter förslag från föreningens styrelse.

 

Psykoanalys, psykologi och humaniora

 

Föreläsningen handlar om det komplexa mötet mellan psykoanalys, psykologi och humaniora och belyser detta ur en rad olika perspektiv: kulturhistoriska, teoretiska, praktiskt-kliniska och personliga. Han diskuterar vad Sigmund Freud, Jacques Lacan, Julia Kristeva och andra teoretiker på själslivets område kan lära oss om konstnärliga utövare som Leonardo da Vinci, August Strindberg och Robert Musil och vad konstnärlig gestaltning i sin tur kan tillföra den vetenskapliga reflektionen över våra psykologiska grundvillkor.

 

Per Magnus Johansson ställer oss inför mycket direkta existentiella frågor: Hur utmanar jag min ensamhet, på tu man hand eller ensam? Vilka uttrycksformer kan begäret och lusten finna? Vad gör jag med min brist i världen? Och vad gör den med mig?

 

Liv Raissi

Liv Raissi är leg psykolog, certifierad ISTDP-terapeut och handledare. Innan det blev ISTDP för hela slanten jobbade hon inom psykiatrisk öppenvård samt med traumabehandling på en PTSD-mottagning. Idag driver Liv eget bolag där hon ger ISTDP-terapier, handledning utifrån ISTDP till yrkesverksamma samt utbildning på såväl grund- som mer avancerad nivå i ISTDP. Liv undervisar även i affektteori och ISTDP på Psykologprogrammet i Göteborg, där hon ger studenter det hon själv längtade efter som student - fler praktiska exempel från verkliga terapier samt upplevelsebaserad undervisning.

 

ISTDP som guide

 

Liv ger en introduktion till hur ISTDP (Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy) kan användas som en hjälpsam guide till att förstå människan bättre utifrån ett kognitivt, emotionellt, fysiologiskt och interpersonellt perspektiv. Hur kan vi lyssna till våra patienter med både öronen och ögonen, och vad ska vi lyssna efter? Vilka interventioner blir effektiva i terapi utifrån den informationen? Välkommen till ett smakprov på vad ISTDP går ut på och få med dig konkreta exempel från verkligheten.

Jaan Aru

Jaan Aru did his PhD in the Max Planck Institute for Brain Research. Ever since he has been on the quest to find a topic that would satisfy him. On that quest he has worked on artificial intelligence, virtual reality, brains of mice and men and of course on consciousness.

 

What makes us sapiens? How AI will transform our understanding of the human mind

 

Artificial Intelligence (AI) will change our lives: it will take many of our jobs and provide us with new tools for interacting with world. But besides that AI will make us reconsider what makes us human: we will see that some skills that are hard for the human (e.g. playing chess at the grandmaster level) are easy for AI. On the other hand, everyday skills that look easy for us (e.g. having a small-talk) are hard for AI. I will show that the recent developments in AI have already improved our understanding of how the brain works. I will discuss how AI can contribute to untangling the complexities of cognitive functions.

Emma Engdahl

Emma Engdahl är fil dr och docent i sociologi, vid Göteborgs universitet. Hon har ett förflutet som klassisk balettdansös, men skadades allvarligt i en trafikolycka. Som Emma själv säger: ”Det man inte har i benen, får man ha i huvudet”. Nu är hon aktuell med en ny bok om kärlek och depression, Depressive Love – A Social Pathology. Engdahl har tidigare skrivit böckerna A Theory of the Emotional Self (2004) och Konsten att vara sig själv (2009). Båda handlar om de sociala villkoren för självutveckling och självförverkligande.

 

Depressiv kärlek

 

Kärlek och lycka är begrepp som hänger tätt samman. Men är det i dag viktigare att tala om kärlek och depression? Kärlek och depression uppträder ofta tillsammans i konsten, vetenskapen och det vardagliga samtalet. Den depressiva kärleken framställs ofta som ett ideal i de berättelser och bilder som omger oss i dagens samhälle. Den depressivt älskande människan är dessutom både anställningsbar och framgångsrik på relationsmarknaden. Samtidig är depressiv kärleken något som leder till psykiskt lidande och samvetskval. Man skulle kunna säga att våra försök att förkroppsliga vissa ideal i samhället har förvrängts så att vi inte längre får den tillfredsställelse som utlovas.

Med avstamp ifrån sin senaste bok Depressive Love – A Social Pathology undersöker föreläsningen hur våra nära relationer kan orsaka depression. Exempel från litteraturen, musiken och fotografins värld studeras och analyseras, precis som vardagslivet i form av e-post-, sms-och messenger-konversationer. Med denna empiriska bas använder Engdahl olika sociologiska, psykoanalytiska och filosofiska teorier om kärlek, depression och emotioner för att förstå varför depressiv kärlek är ett verkligt problem i dagens samhälle. Här möter vi tänkare som Simmel, Alberoni, Barthes, Hochschild, Illouz, Bauman, Hegel, Honneth, Ehrenberg, Han, Lévinas, Freud, Lacan och Kristeva.

Bo Blåvarg

Bo Blåvarg är leg psykolog, auktoriserad existentiell psykolog och verksamhetschef för Ersta Vändpunkten i Stockholm. Han är ordförande i SEPT, Sällskapet för existentiell psykoterapi, och en av grundarna till FETE, Federation for Existential Therapy in Europe.

 

När livet blir verkligt

 

Föreläsningen är en introduktion till existentiell psykoterapi och psykologi. Föreläsningen tar upp centrala begrepp, förhållningssätt och metod inom den existentiella psykoterapin.

 

WeMind Psykiatri

”Det finns idag effektiva utvärderade behandlingsmetoder för de flesta psykiatriska problem. Vårt kall är att tillgången till dessa behandlingsmetoder och evidensbaserad vård skall öka, speciellt för de patienter som behöver vården allra mest.”

 

WeMind Psykiatri grundades 2007. Grundtanken är patienten i fokus, bästa tänkbara vård och en arbetsplats att trivas på. Idag bedriver WeMind Psykiatri mottagningar i Stockholm, Göteborg, Skåne och Norra Uppland och har bidragit till att tillgängligheten till modern psykiatri har ökat.

 

Om föreläsarna: Clara Zelleroth, psykolog och tillförordnad verksamhetschef på WeMind Göteborg, Erik Nilsson, psykolog på WeMind och doktorand vid Göteborgs universitet, Maja Norming, psykolog på WeMind Göteborg och Martina Brandel, psykolog på WeMind Göteborg.

 

Evidensbaserad psykologisk behandling i praktiken

 

Hur går evidensbaserad psykologisk behandling till i praktiken? Ta del av en patients resa från remiss via diagnostik till beteendeanalys och manualbaserad psykologisk behandling. Hur får individen plats i det manualbaserade upplägget? Hur genomför vi exponering för att verkligen få effekt? (Kommer patienten på scenen att våga..?)

 

Detta är en sponsrad programpunkt.

Copyright @ All Rights Reserved